Arbetslivshandledning för människohandelsoffer var till nytta!

Under hösten har man för första gången erbjudit riktad arbetslivshandledning för offer för människohandel och annat allvarligt utnyttjande. Enligt de preliminära resultaten från den första gruppen verkar personer som upplevt utnyttjande behöva satsningar på individuellt stöd och förståelse från arbetslivstjänsterna för sin belastande livssituation. Deltagarnas erfarenheter av handledningarna har varit positiva.

Genom arbetslivshandledning strävar man efter att offren inte ska bli utsatta på nytt

Länge förberedda arbetslivshandledningar för offer för människohandel och utnyttjande inleddes den 30 augusti 2021. Handledningarna pilottestas för totalt 20 offer för utnyttjande som en del av IKUT-projektet, som samordnas av Hjälpsystemet för offer för människohandel. Syftet med handledningarna är att förhindra att offren utsätts på nytt och ge dem bättre förståelse för de rättigheter som de har. I den första handledningen, som avslutades den 12 november, var antalet deltagare fyra.

– I projektet strävar man efter att stödja utvecklingen av arbetslivsfärdigheter på ett så individuellt sätt som möjligt, och därför satsar man också på individuell handledning genom veckovisa träffar. Även om projektet inte i sig självt erbjuder arbetsplatser för deltagarna, fokuserar det på att stödja dem i att hitta hederligt arbete. Därför fortsätter stödet till deltagarna också efter handledningen, berättar projektchefen Veikko Mäkelä.

Handledningarna är planerade som tio veckor långa helheter, under vilka deltagarna får information och handledning om bland annat sina rättigheter i arbetslivet, hur man söker arbete, karriärmöjligheter och hur man hittar sin egen identitet i arbetslivet. Handledningarna omfattar också andra tjänster för grupper och individer som stöder arbetslivsfärdigheterna, såsom undervisning i finska en gång i veckan, it-utbildning, utbildning som siktar på att förbättra förmågan att hantera vardagen och träffar med en psykolog. 

Deltagarna hade stort behov av individuellt stöd – tidshanteringsfärdigheterna var en utmaning

Utöver att utveckla offrens arbetslivsfärdigheter var ett syfte med handledningen att samla in information om utnyttjade personers eventuella behov av arbetslivsrelaterade tjänster. Informationsinsamlingen fortsätter under hela projektet, berättar Mäkelä.

– Utifrån de första handledningsdeltagarna kan man på en allmän nivå konstatera att offer för utnyttjande verkar behöva satsningar på individuellt stöd i form av närträffar i arbetslivet. Stöd för förståelsen för de egna rättigheterna i arbetslivet samt kartläggning och information om arbets- och studiemöjligheter öppnade på ett tydligt sätt upp nya sätt att tänka på framtiden för deltagarna i den första handledningen. De har också hjälpt deltagarna att förstå sin faktiska potential, vilket minskar risken för utnyttjande. Det är dock inte förnuftigt att dra närmare slutsatser om målgruppens behov av arbetslivstjänster utifrån en enda handledning.

Den första handledningen har förutom framgångar också medfört utmaningar. På grund av brister i deltagarnas vardags- och tidshanteringsfärdigheter har det förekommit en del frånvaro och förseningar. Man har inte alltid kommit ihåg att meddela projektpersonalen om detta, och det har därför hänt att bara enstaka personer har kommit till gruppaktiviteterna.

– IKUT-handledningarna är bra försök för målgruppen på det sättet att deltagarna inte sanktioneras exempelvis genom förlust av arbetslöshetsförmåner. Det här möjliggör ett mer flexibelt deltagande och exempelvis beaktande av utgifter i anknytning till en straffrättslig process. Bristerna i tidshanteringsfärdigheterna är dock något som helt tydligt kräver ytterligare satsningar, eftersom de har negativa effekter både i arbetslivet och för deltagande i arbetskraftspolitiska åtgärder, såsom språk- och integrationsutbildningar. Det är också viktigt att beakta livssituationen helhetsmässigt redan i början av sysselsättningsåtgärder, vilket förhoppningsvis kan förverkligas åtminstone delvis genom den nordiska modell för arbetskraftstjänster som träder i kraft våren 2022, konstaterar Mäkelä.

Tre handledningar kvar

På våren ordnas två arbetslivshandledningar, och den sista ordnas hösten 2022. Utifrån den första handledningen kommer man i de kommande handledningarna att fokusera mer på stöd för vardagshanteringsfärdigheterna och deltagarnas välbefinnande, även om tyngdpunkten i handledningarna ännu ligger på att förbättra arbetslivsfärdigheterna.

Under projektets sista år kommer man också att fundera noggrant på hur och var stödet till deltagarna ska fortsätta när projektet tagit slut. 

– Vi fokuserar på att förverkliga de kommande handledningarna, men vid sidan av det måste vi utan vidare fundera på hur motsvarande tjänster ska ordnas i framtiden och om de behöver utvidgas exempelvis till de offer för utnyttjande och människohandel som inte ännu har rätt att vistas i Finland. På så sätt kan vi förebygga att dessa människor blir offer för människohandel på nytt – oavsett var de bor i framtiden.

Projektet för utveckling av människohandelsoffers arbetslivsfärdigheter (IKUT) får stöd av Europeiska socialfonden (ESF). Finansieringen beviljas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland.

De bilder som används i artikeln är illustrationer. Kursdeltagarna är inte med på bilderna.

Mer information om projektet:

Projektchef Veikko Mäkelä, tfn 0295 463 171, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi
Projektarbetare Saija Korkeakangas, tfn 0295 463 088, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi