Människohandel för sexuellt utnyttjande
Människohandel för sexuellt utnyttjande innebär att någon pressas eller tvingas till prostitution eller in i sexindustrin eller utsätts för annat sexuellt utnyttjande, såsom sexslaveri. Det vanligaste motivet bakom utnyttjandet är ekonomiskt, men även andra motiv förekommer.
Största delen av offren för människohandel för sexuellt utnyttjande är kvinnor och flickor. Trots detta är det viktigt att komma ihåg att även män och i synnerhet minderåriga pojkar kan utsättas för denna typ av människohandel.
Offrets sårbarhet utnyttjas
Offret utsätts för sexuellt utnyttjande genom att utnyttja hans eller hennes sårbara ställning. Faktorer som kan användas för att utsätta offret för människohandel är bland annat fattigdom, funktionshinder, minderårighet och rusmedelsberoende.
Offret blir ofta föremål för människohandel för sexuellt utnyttjande genom vilseledande. Människohandlaren kan till exempel lova sina offer ett bra arbete utomlands, och när offren sedan är framme i det nya landet visar det sig att arbetet innebär prostitution. I det här skedet kan man berätta för offren att de är skyldiga en stor summa pengar på grund av researrangemangen och att skulden måste återbetalas genom sexarbete. Därtill kan offren tvingas betala hyra eller böter eller göra andra betalningar till förövaren. Påtryckningen kan också innebära att offren eller deras närstående hotas.
Offret kan kontrolleras på ett osynligt men effektivt sätt
Ibland har offret frivilligt valt att sälja sex, men förhållandena har sedan visat sig vara tuffare än väntat och det inte längre är möjligt att lämna arbetet. Därför är det viktigt att förstå att även personer som ursprungligen har valt att prostituera sig kan vara offer för människohandel. Situationen anses bli människohandel när offret inte kan vägra att utföra sexarbete eller lämna situationen utan allvarliga konsekvenser.
Omständigheterna där människohandel för sexuellt utnyttjande sker varierar stort. Ibland kan offrens frihet begränsas fysiskt till exempel genom att hålla dem i slutna utrymmen eller genom att begränsa deras möjligheter att vistas ute. I många fall får offren röra sig fritt, men då kontrolleras de med mer diskreta metoder, såsom skuldsättning, hot mot offren och deras närstående, religiös påtryckning (till exempel voodoo), omhändertagande av resedokument eller utpressning. Dessutom är offren ofta beroende av personen som utnyttjar dem, och därför är det lättare för förövaren att kontrollera och styra dem.
Myndigheterna i Finland är dåliga på att upptäcka människohandel för sexuellt utnyttjande
Människohandel för sexuellt utnyttjande är den vanligaste formen av människohandel i hela världen. Trots detta har myndigheterna i Finland lyckats upptäcka relativt få fall av människohandel för sexuellt utnyttjande. Majoriteten av de offer som identifierats i Finland har fallit offer för människohandel innan de kommit till Finland. Detta betyder dock inte att denna form av människohandel inte skulle förekomma i Finland, utan snarare att man saknar kunskaper att identifiera offren.
Denna form av människohandel kan vara svårare att upptäcka till exempel om det misstänkta offret vid första mötet verkar prostituera sig frivilligt. Det är också möjligt att offret inte känner till sina rättigheter eller inte vet att hjälp finns att få. Dessutom kan offren vara mycket rädda och traumatiserade eller känna att det inte finns någon väg ut ur situationen även om de skulle få hjälp. Offren kan också vara rädda för att hamna i problem med myndigheterna om de söker hjälp.