Narkotikaberoende Susanna tvingas att begå brott

Susanna, 24, hamnade i skuld till sina langare. Skulden tiofaldigades när hon inte kunde betala av den. Susanna blev misshandlad och hotades till livet. Langarna krävde att hon skulle sälja sex för att tjäna ihop pengarna, och allt som hon fick in gick till langarna. Langarna tvingade Susanna att delta i inbrott och snatta i butikerna. Intäkterna gick igen till langarna. Susanna belönades med droger, och langarna utnyttjade hennes narkotikaberoende för att kontrollera henne. Susanna kunde inte polisanmäla dem. När Susanna åkte fast var det hon som fick ta på sig skulden för brotten som hon hade tvingats att begå.

Berättelsen och karaktärerna är fiktiva men baserar sig på en eller flera verkliga händelser.

Människohandelsoffer bör inte straffas för brott som de tvingats att begå

Att tvinga en annan person till brottslig verksamhet och tjäna pengar på det är en form av människohandel. Tvingande till brottslighet innebär att offret tvingas till exempel till fickstölder, butiksstölder, narkotikahandel, våldsbrott eller annan brottslig verksamhet. Då är det inte offret utan någon annan som tar vinsterna.

Enligt internationella avtal som berör människohandel får människohandelsoffer inte straffas för brott som de har tvingats att begå. Denna bestämmelse kan inte tillämpas i praktiken om offren inte vågar berätta om sina erfarenheter och om myndigheterna inte annars kan identifiera dem som offer för människohandel.

Offer som tvingas att begå brott är ofta beroende av sina utnyttjare

Offer som tvingas till brottslighet är ofta i en utsatt ställning och beroende av personen som utnyttjar dem. Till exempel i Susannas fall, som presenterades ovan, gjordes offret beroende av människohandlarna genom hennes narkotikaberoende.

Speciellt minderåriga offer kan befinna sig i en särskilt utsatt ställning om de utnyttjas av en släkting. Vårdnadshavaren kan till exempel tvinga barnet att stjäla, och då är barnets enda alternativ att lyda. Barnet kan till och med anse att detta är normalt och acceptabelt.

I många fall går det att tvinga ett offer till brottslighet på grund av att han eller hon står i skuld till sin utnyttjare. Människohandlaren kan exempelvis hota sina offer med våld för att få dem begå brott och på så sätt betala sina narkotikaskulder. Offren kan ha straffats genom att mångdubbla skuldsumman så att det blir svårare för dem att betala tillbaka hela skulden.

Människohandlarna kan även tvinga offret att göra som de vill genom att rikta hot mot offrets närstående.

Tvingande till brottslighet är svårt att upptäcka

Eftersom människohandlarna försöker hålla sin brottsliga verksamhet hemlig kan denna form av människohandel vara svår att upptäcka. Offret vågar inte alltid söka hjälp, eftersom det skulle avslöja att han eller hon har begått brott.

Risken att åka fast är ofta ett effektivt medel för utpressning som människohandlaren kan använda för att kontrollera offret och hindra offret från att fly. Dessutom blir det då svårare för offret att söka hjälp hos myndigheterna.

Personer som har tvingats till brottslighet och deras närstående hotas ofta med våld. I sådana fall kan offret och hans eller hennes närstående fortfarande vara i fara trots att huvudgärningsmannen har blivit anhållen.