Chung lovades arbete i Finland men blev i stället utsatt för människohandel

Berättelsen och karaktärerna är fiktiva. Berättelsen bygger på verkliga händelser, men detaljerna har ändrats.

Chung hade sedan länge sökt arbete när hans farbror berättade för honom om en arbetsmöjlighet utomlands. Chungs farbror ägde en restaurang i Finland och lovade Chung ett jobb där. Eftersom Chungs farbror var en mycket inflytelserik man i Chungs hemby tackade Chung ja till jobberbjudandet utan att förhandla om arbetsvillkoren. Han skrev bara under ett papper som farbrodern gav honom.

Enligt avtalet skulle farbrodern skaffa Chung flygbiljetter till Finland och ordna ett jobb på restaurangen samt inkvartering i Finland. Eftersom allt detta var väldigt dyrt skulle Chung behöva arbeta i två år utan lön. Farbrodern lovade även att Chung skulle efter två års arbete få finskt medborgarskap och tillgång till alla tjänster som erbjuds i Finland, såsom gratis hälso- och sjukvård och utbildning.

I Finland fick Chung bo i ett rum nedanför restaurangen. Chung var tillgänglig för arbete dygnet runt: på småtimmarna tog han emot varor, städade restaurangen och lagade mat tills det var dags att stänga. Därefter stannade han kvar för att städa och för att förbereda grönsakerna för nästa dag. Chungs farbror var sträng, och det gick inte att slöa.

Eftersom Chung inte talade finska eller engelska kunde han inte söka information om sina rättigheter i Finland, och Chungs farbror utnyttjade hans okunnighet. Chung trodde att alla andra arbetar under samma förhållanden, och dessutom hade han redan blivit van vid liknande förhållanden i Kina. Chungs farbror tog hand om Chungs myndighetsärenden och följde med honom till varje besök hos dem. Farbrodern agerade som tolk mellan Chung och myndigheterna och kunde därför välja vad de berättade om Chungs situation för myndigheterna. Enligt det arbetsavtal som Chungs farbror uppvisade för myndigheterna följde Chungs anställningsvillkor de finländska normerna, men avtalets innehåll motsvarade inte Chungs faktiska arbetsförhållanden.

Efter att ha arbetat på det här sättet i sju månader började Chung få hälsoproblem. I början trodde Chung att han skulle klara sig av att arbeta såsom de hade avtalat, men sömnbristen och det hårda tempot visade sig vara för mycket för honom. Chung frågade sin farbror om det var möjligt att ta lediga dagar och få åtminstone en liten lön. Farbrodern konstaterade att om Chung inte ville arbeta kunde han lika väl skicka Chung ut ur landet utan pengar. I Kina skulle Chung inte kunna betala tillbaka sin skuld, och dessutom skulle farbrodern vid behov se till att någon i hembyn skulle kräva in skulden i alla fall. Om Chung svek sin farbror skulle inte resten av släkten hjälpa till.

Chung hade inget annat val än att fortsätta arbeta. Chung kunde inte lämna restaurangen eftersom det var vinter och kallt ute. Han var utfattig och hade ingen annanstans att bo. Han visste inte ens vad som fanns i närområdet. Vart skulle han bege sig för att söka hjälp? Chung var fullständigt beroende av sin farbror.