Hjälpsystemet utbildade personal från Industrifacket
Hjälpsystemet organiserade en utbildning för personalen vid Industrifacket, som cirka sextio personer deltog i. Utbildningen var en del av ett vårprogram där vi träffade olika fackförbund för att identifiera arbetsrelaterad exploatering.
Under utbildningen presenterades hjälpsystemets uppgifter och det förklarades hur offer för människohandel kan identifieras och hänvisas till systemet. Människohandel granskades ur hjälpsystemets perspektiv, med särskilt fokus på arbetskraftsexploatering i Finland.
Flera riskbranscher inom Industrifacket
Industrifacket har en fyrmannagrupp för utländsk arbetskraft. De arbetar aktivt med att utbilda både personal och medlemmar i att identifiera arbetsrelaterad utnyttjande. Inom de branscher som facket representerar har hjälpsystemet noterat fall inom skogsbruk och trädhuggning, arbete i växthus samt annan jordbruks- eller trädgårdsarbete. Även vissa industribranscher har identifierats som riskbranscher.
Faktorer som ökar sårbarheten för exploatering har väl dokumenterats inom hjälpsystemet. Exempel på sådana är hemlöshet, utländsk bakgrund, bristande språkkunskaper, skuld till arbetsgivaren, låg utbildningsnivå och utmaningar kopplade till uppehållstillstånd (t.ex. ingen laglig rätt att vistas i landet, uppehållstillstånd beroende av arbetsgivaren, eller att vara asylsökande). Olika former av social utsatthet kan också vara riskfaktorer.
Indikationer för att identifiera utnyttjande
Det kan ofta vara svårt att identifiera en potentiell offer för exploatering eller till och med människohandel. Vi har listat några ofta förekommande indikationer. Exempel på detta är situationer där en person inte har vanliga rättigheter att vägra arbetsuppgifter eller sluta utföra dem, eller där det finns oklarheter i löneutbetalningar. Rörelsefriheten och handlingsfriheten kan ha begränsats, eller personen kan medvetet ha isolerats från det övriga (finska) samhället. Den sårbara situationen kan utnyttjas, eller personen kan vilseledas.
Mycket ofta finns ett skuld- eller beroendeförhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare, och arbetstagaren eller dennes närstående kan utsättas för hot eller skrämsel från arbetsgivaren, till exempel hot om anmälan till myndigheter eller till och med direkt våld (fysiskt, psykiskt eller sexuellt). Ibland tas pass eller identitetshandlingar, även om detta numera är ovanligare. Rörelsefriheten begränsas ofta genom rädsla.
I detta sammanhang lyfte vi fram begreppet tvingande kontroll, som väl förklarar offrets svaga position och oförmåga att ta sig ur en utsatt situation. De flesta av de ovanstående indikatorerna omfattas av detta begrepp. Mer information om tvingande kontroll finns i HEUNIs publikation, som är på finska eller engelska.